Jag har gått och tänkt på en väldigt lustig fråga i snart 2 dagar. Hur tänker vi människor om uteliggare? Jag menar vi tänker ju usch skabb när vi ser en men nu tänker jag berätta för er hur jag känner och tycker om allt det här.

Ja ordet uteliggare får oss svenskar att tänka Pundare eller bara att dom får skylla sig själv att dom har hamnat där dom är. Vilket är 50% sant men det finns även dom som kanske blivigt ut slängda från familj som ung, inte haft något jobb eller andra problem. Det finns massa tankar angående allt det här. Men jag tycker synd om dom, det har pratats så mycket om det på sista tiden att det får verkligen mig att tänka om. Förut när jag såg dom så brydde jag mig inte ett skit gick bara förbi och tänkte att dom får fan skylla sig själv. Det är respektlöst att tänka så om annat folk. För helt ärligt vad skulle du göra om du satt i deras situation?  Jag skulle nog inte klara mig om jag ska vara ärlig. Jag behöver kärlek från familj och ett varmt hem för att klara mig. Men det är ju något jag är van vid så.
Jag kollade lite på ett program som går på ettan om hemlösa där var det ett par som verkligen älskar varandra och dom är uteliggare, dom sover uppe i trapphusen och dom värkar inte alls lida av det?!
Men vissa tar det på olika sätt. Jag vet att jag aldrig mera kommer se snett på dom som inte har något hem. Men jag har ett hem , en underbar familj och en säng att sova i. Så igentligen finns det inget att klaga på. Jag är nöjd med det jag har här hemma!


Hur tänker du?

Välkommen hem!